Annons:

Långfärd (del 3): Både karta och appar behövs

Björn Åslund

Björn Åslund

22 jun 2022

Åtskilliga bilvägar är direkt olämpliga för oss cyklister. Dock rymmer Sverige många fina cykelleder och småvägar, där bilar är sällsynta. Men i detta virrvarr av leder och vägar hamnar man ibland vilse. På längre turer behövs både papperskarta och mobilappar för att klara vägvalet, är Björn Åslunds erfarenhet.

Något man som cyklist slås av hur väl utformade bilvägarna är i Sverige. Så fort det är någorlunda volym på biltrafiken är det ordentlig påkostat med raka och breda vägar. Allt fler sträckor har byggts om till 2+1-vägar, som i princip är otänkbara att cykla på. Trafikens tempo är högt och det är ofta räcken och skydd, som ger alldeles för små marginaler för cyklister.

Vägarna är alltså toppen för bilisterna. För oss som cyklar är det tvärtom. På många av bilvägarna är det läskigt, farligt och i högsta grad otrivsamt.

En del större vägar med tät trafik har dock vägrenar som är breda nog för säker cykling. Men samtidigt är det väldigt många vägar där den cykelbara ytan utanför kantmarkeringarna bara är någon decimeter. Är det få bilar räcker detta för en van och säker cyklist. Backspegel på cykeln underlättar enormt. Med koll på bakomliggande bilar, så kan man tidvis ligga längre ut i körbana och sedan dra sig ut till höger när det krävs.

Bilfria leder

Väljer man någon av många cykellederna i Sverige är det någorlunda bilfritt. Lederna har ofta förlagts till småvägar eller den gamla landsvägen. Tyvärr med  utfallet att avståndet är betydligt längre mellan två orter, jämfört med bilvägen. Men är man ute för att turista och njuta av färden är detta ett mindre bekymmer.

Min erfarenhet är att långfärder, som inte är på cykelled, kräver ordentlig planering av vägval. Innan färden har jag ofta använt Google Maps i datorversion. Här kan man få förslag på passande vägbeskrivningar genom att välja färdmedlet ”cykel” (som kan skickas till din mobil). Ibland hamnar man dock på vältrafikerade bilvägar, då det inte finns något vettigt vägalternativ.

I datorn kan man lägga ut en plan för cykelrutten i Google Maps. Den kan sedan överföras mobilversionen av Maps. Givetvis kan rutter läggas upp i mobilappen, men datorversionen är klart smidigare.

I Google Maps kan man checka vägens lämplighet för cykling. Växlar du till ”Street View” får man ju en verklig bild av vägens bredd och vägrenar. Är vägarna usla kan förstås tåg eller buss vara ett alternativ på en del sträckor (mer om detta under rubriken ”Cykel på tåg går oftast bra”). Sajten RoadFinder är ett annat alternativ, den visar alla asfaltsvägar i Sverige med en färgklassning efter hur bra och säkra de är för cykling, uträknat från tillåten maxhastighet, trafikmängd och vägbredd.

En annan digital cykelkarta är OpenCycleMap, som finns i datorversion (http://opencyclemap.org/). OpenCycleMap är världsomspännande, och bygger på Open Street Map. Man kan zooma in och även se de minsta cykelvägarna. OpenCycleMap tillhandahåller sina geografiska data till en mängd andra karttjänster, däribland en rad mobilappar för navigering på cykel, som exempelvis appen Cycle.

Det finns en många mobilappar med kartor och navigation anpassade för cykling, där vi kan nämna Koomot som är mycket populär. Den finns både som webb och app, och du kan välja turförslag på olika typer cykling, exempelvis långdistans tripper.

Papperskarta eller app

Vi tycker dock att papperskartor har sina poänger, även om många hellre väljer kartappar. Papperskartan ger exempelvis ordentlig överblick över ett större område. Mobilen lilla skärm ger inte alls samma breda vy. Dessutom har vi det faktum att mobilen ibland tappar uppkoppling i obygden. Hittills har vi inte haft papperskartor som blivit sämre på grund av internet-skugga. Regnar och blåser det hårt är förstås papperskartan inte lätthanterlig, men inte heller mobilen trivs i regn.

Nackdelen med kartan är att den saknar GPS, som visar exakt var du är. Det är inte alltid enkelt att läsa in sin position på kartan. Just GPS-funktionen i alla navigeringsappar gör dem riktigt bra i främmande stadsmiljöer där det lätt blir virrigt med kartor, inte minst om man cyklar. Med GPS kan du hela tiden checka att du följer den planerade färd du lagt upp i appen. Är du osäker i en gatukorsning, kan du zooma in i appen och kolla ordentligt. I stadsmiljöer är detta helt överlägset papperskartorna.

Så vår slutsats är, du bör ha både appar och kartor, åtminstone om färden går långt ut i glesbefolkade områden.

Cykla på leder

Sverige är begåvat med en rad riktigt trevliga cykelleder. En bra sajt för att bekanta sig med dessa är swedenbybike.com. Här finns cykelkartor att köpa, samt en del tips på boenden. Även Svenska Cykelsällskapet säljer kartor över en rad av leder.

Det finns många papperskartor över Sveriges cykelleder. Inför sommarens cykelfärd köpte jag en ledkarta från Svenska Cykelsällskapet. Det visade sig att den var tryckt redan 2003, och att leden fått ändrad sträckning på flera ställen.

Hit eller dit? Ledernas skyltning är inte alltid så lätt att tolka. Ibland får man klura ordentligt för att inte hamna tokigt.

Ibland stod jag som ett fån, kartan visar en väg, cykelledens skyltar peka på en annan väg. Är felet kartan, eller sitter skylten tokigt? Man måste alltså vara uppmärksam på på kartan och verkligheten, för inte hamna vilse.

Cykelledernas skyltning, som pekar ut riktning i korsningar, kan faktiskt också vara en orsak till vilse körning, är min erfarenhet efter cykling på flera olika leder. Det finns ställen på lederna där det borde funnits skyltar i korsningar, och är man lite ouppmärksam så hamnar man på fel väg. Det kan också räcka med att skyltarna kan ha hamnat lite på sniskan i en flervägskorsning, så att man tolkar dem fel. För det mesta upptäcker man missen efter några kilometer. Då tackar man högre makter för elcykeln, när man tvingas trampa tillbaka för att nosa upp huvudspåret.

Läs mer