Från mtb till e-mtb. Hur är det?

I länderna kring Alperna är e-mtb jättestort, och nu börjar de synas allt mer i Sverige. Men hur roliga och användbara är dessa cyklar för vanliga mountainbikeåkare. Elcyklarna väger ju dubbelt så mycket som en vanlig mtb? 

Vi lät tre erfarna mtb-åkare från klubben MTB Täby, gå loss ordentligt på några fulldämpade e-mtb från Specialized. De tre fick köra in sig på området runt Fiskaretorpet, ett skogsområde nära Östermalm i Stockholm. Där finns en snabb kort teknisk mtb-bana, och några rejält långa och branta backar.

En sak är säkert, roligt hade de på sin elcykelrunda. Men några drömmar om egen e-mtb väcktes inte.

Text: Björn Åslund Foto: Ola Jacobsen

Mats: Det kan bli dubbelt så långa pass

Mats Arnamo, 63 år har haft fyra elcyklar och även elbil, men hittills inte cyklat elförstärkt i skogen. Han beskriver sig som motionär. Vanligen trampar han heldämpande cyklar av typen crosscountry-mtb. Han har uppdrag som ledare, och sitter även i styrelsen för MTB Täby. Vid testet körde han mest på en Specialized Turbo Levo Comp.

Vad säger han då efter testrundan:

-På långfärderna får man stor hjälp av elassisten. På lägsta effektläget kan det nog bli dubbelt så långa cykelpass, för man blir inte särskilt trött och inte andfådd. Jag skulle nog orka fem timmar istället för 2,5 timmar. 

Men Mats upptäcker också den väldiga kraft elasistansen kan ge, även om den bara bidrar upp till 25 km/tim. Nästan i mesta laget…

-På den kraftigaste läget är den nästan farlig. Framhjulet stegrade sig några gånger för mig, men det var när jag tryckte på turbo-knappen.

-På en teknisk bana måste man köra på lägsta eco, annars kan den bli farlig även i händerna på en erfaren cyklist, som gärna trycker på hårt på pedalerna. Det är risk att man kör för fort. 

Å andra sidan går det snabbt att hejda farten, en e-mtb har ofta mycket effektiva bromsar.

En slutsats från Mats är elassistansen gör mest nytta i terräng, där man håller man sig under 25 km/tim och får ordentligt hjälp från motorn. Men när det går riktigt snabbt på stigar och grusvägar är fartspärren på 25 km/tim snarare en begränsning, som gör det svårt att hänga på snabba mtb-åkare på vanliga lättare cyklar.

E-mtb:n är ju betydligt tyngre (23-24 kilo) och har en lite annan ram än vanliga skogscyklar, men Mats tycker inte egenskaperna skiljer märkbart förutom vad gäller tyngden.

-Man bli tröttare i armarna jämfört med den vanliga cykel, när man lyfter styret för att parera hinder. Men det är väl också en vanesak.

Helt klart så var den elförstärka premiären trevlig för Mats.

-Det här var verkligen jätteroligt, är hans sammanfattning.

Samtidigt är han lite avvaktande, att blanda vanlig mtb och e-mtb

-Jag tror inte det är något för klubben, möjligen om det är en egen sektion. Man är ju så pass mycket snabbare

-Det är mycket snack om elcyklarna i klubben, huruvida det är positivt eller negativt för sporten.

Mats själv är 63. Han tänker på framtiden och gissar att om tio är är han nog tvungen att skaffa elassisterat, åtminstone om han ska orka tuffa mtb-slingor med tydliga höjdskillnader.

– E-mtb kan vara ett sätt att förlänga cyklandet upp i åren. Främst blir det då nog på långfärder.

Mats är väl medveten om naturvårdsverkets tolkning av allemansrätten, att elcyklar inte hör hemma i naturen. Han betonar att man från klubben är noga med att följa regler, inte minst för att undvika konflikter och hårdare lagar mot cykling. 

Samtidigt tror Mats inte att ett fåtal e-mtb i naturen gör någon skada.

-Jag tror inte enstaka elcyklar kommer slita på naturen. Men om det lockar flera att elcyklar i naturen så ökar slitaget, det kan vara förklaringen till naturvårdsverkets resonemang. 

Han konstaterar också att elcyklarna – om man bortser från allemansrätten – skulle få fler att komma ut i naturen, och avrundar med en retorisk fråga.

-Och det är väl bra att fler är ute? Det förutsätter dock att populära stigar förstärks exempelvis med mer spänger över sankmark.

Erik: Det är absolut motion med e-mtb

Erik Vrang, 50 år, är en ambitiös mtb-cyklist med lång erfarenhet. Han tävlar inom crosscountry och långlopp. Han är snabb i skogen jämfört med motionärer. Vilket märktes under testrundorna, rätt snart dök han upp med ett punkterat bakdäck. Han körde mest på en Specialized Turbo Levo.

-Jag har märkt att en del tittar snett på elcykel. Själv hör jag till dem som tycker man ska cykla vanligt. Det ska vara slitsamt, och när man tävlar så cyklar man med den kapacitet man har. Men jag ville ändå prova e-mtb, för att känna på upplevelsen med en sån här tyngre cykel, förklarar han. 

Och just de fler kilona på e-mtb:n är återkommande i Eriks kommentarer efter några ordentliga teståk.

-Det känns att elcykeln är tung, man tappar lite av lekfullheten säger han eftertryckligt.

-Jag gillar att cykla utför, typ endurostuk där man jobbar mycket tekniskt med cykeln. Det går fortfarande att göra så, men det blir en tyngre grej.

-Men i övrigt beter den sig ungefär som min vanliga enduro-mtb. Förutom tyngden är det ganska bra cykelkänsla.

På vanlig stigcykling är tyngden mindre påtaglig, konstaterar Erik, där uppför sig sig cykeln ganska likt en vanlig fulldämpad mtb.

Uppenbarligen kör Erik ganska hårt med elcykeln och pressar den kring 25 km/tim och över där elassisten stängs av.

-Det är absolut träning och motion med en e-mtb, och jag blir fortfarande andfådd, men den sparar benen en del, för istället jobbar man mer med kroppen. När elen slutar driva vid 25, då blir det jobbigt direkt. Så på en snabb bana som inte är teknisk, blir denna cykel lite för tung.

I snabbare spår är det inte svårt att nå högre hastigheter än 25 km/tim med en vanlig mtb, förklarar Erik. Så den snabba åkaren har inte så mycket glädje av elassistansen, den här cykeltypen passar bättre för motionärer som har lite lägre hastigheter.

Elassistansen ger också en hjälp att hålla kursen i besvärliga uppförslut, upptäckte Erik.

-Om jag cyklar uppåt på skrå kan det vara svårt att hålla den tänkta linjen med en vanlig mtb. Elassistansen gör det lättare att hålla riktningen, och jag kan hålla en rakare linje.

Trots vissa begränsningar, så slutade rundan med mungiporna uppåt för Erik.

-Det här var verkligen jätteroligt, att cykeln hjälper till med en boost. Det här märks när man kan komma ut mycket snabbare ur kurvorna.

Trots plus på nöjeskontot, så blir det inte någon elcykel på önskelistan i dagsläget för Erik. Men han ser den som ett bra alternativ för motionärer som vill samköra med vältränade cyklister.

-Jag har faktiskt en kompis som köpt en sån här för att kunna hänga med gamla träningskompisar även pass på flera timmar, berättar han.

Anna: Man kan träna mer tekniska moment

Anna Lefring, 42 år, tränar själv för långlopp på mtb. Hon är även ledare för nybörjare och mtb-åkare på medelnivå. Innan detta reportage har hon kört en kortare runda på en e-mtb, i övrigt är det 100 procent trampcykel. Vid testet körde fick hon köra en Specialized Turbo Levo Comp.

Anna har inga planer på att skaffa någon e-mtb. Men hon är nyfiken, då hon märkt att de snabbt blivit populära, inte minst i södra Europas bergstrakter.

-Det är ju bra då e-mtb tillåter flera att cykla längre turer, oavsett fysiska förutsättningar kan du komma längre och hålla högre tempo. Man ska inte bara stirra sig blind på träningseffekten av att cykla är långt och tufft, resonerar hon och fortsätter:

-Det kan också göra att flera i familjen kan cykla tillsammans fast de har olika förutsättningar, vilket jag tror gagnar mtb-sporten. Den sociala aspekten kanske är den viktigaste: att få uppleva ett äventyr i skogen tillsammans.

Med en provcykling ville hon få veta lite mer om denna cykeltyp, då hon ofta får frågor och hör funderingar om elcyklar i terrängen.

Så snurrar hon runt ett antal rundor i skogarna, och kommer tillbaka med nya erfarenheter. Hon inser att en e-mtb inte är något man sätter en oerfaren på.

-En del vill ha dem för att de ska gå fortare, med då ska nog hålla på med en annan sport. För på en så pass tung cykel och med mycket kraft, måste du veta hur du svänger och bromsar. Det går inte att vara helt grön på mtb, och tro att du kan köpa dig hastighet.

Men samtidigt ser Anna att e-mtb:n som användbar för oerfarna, man orkar ju hålla på längre och kanske testa en brant backe. Den kan ge skogsturer på flera timmar oavsett kondition, och möjlighet att träna på  hur man tar sig fram snyggt på cykel.

Även Anna landade med ett leende efter turen.

– Det var ju jätteroligt, man tar sig fram över hinder och backar, utan att behöva fundera.

Samtidigt kände hon att cykeln var lite annorlunda än de mtb hon är van vid. Det är förstås tyngden, och att cykeln är lite längre.

-Man måste köra några rundor innan man hittar rätt, fast jag tror inte det blir svårt, den känns ju ändå som en vanlig mtb.

Men att elassistansen bryts vid 25 km/tim, stör det?

-Kör man i kompakt skogsterräng är det inte något problem, eftersom det sällan går fort. Och kör man på gator är det bra hålla sig till reglerna.

Så var det frågorna om motion och träning. Elassisten ger så mycket bidrag att cyklingen blir alltför lätt i Annas smak. Hon tog sig upp för en lång brant backe utan större ansträngning med 50 procents elassistans.

-Man orkar ju vara ute längre tid i skogen, och kanske därmed kan man träna mera på tekniska moment som kurvtagning och balans. Du blir också en bättre cyklist utan el kan jag tänka mig.

Idags läget är e-mtb inget för Anna, men hon utesluter det ändå inte.

– Kanske när jag är 65, har ont i en höft eller ett knä, då är detta fantastisk om jag kan får vara ute i friska luften i flera timmar med mina barnbarn.