Snart 2021. Dessa nyheter vill vi se.

Björn Åslund

Björn Åslund

2 feb 2021

Cykelsäsongen 2020 närmar sig sitt slut. Snart börjar cykeltillverkarna presentera 2021 år elcyklar. Innan det börjar bubbla i nyhetsgrytan kunde det vara läge forma en önskelista, vilka nyheter vi verkligen vill se. För trots att elcyklarna blivit riktigt bra, finns det ändå utrymme för förbättringar, skriver chefredaktör Björn Åslund.

Kortare dagar och mörkare kvällar innebär inte att cykelsäsongen slutar. Dock trampar vi vidare som vanligt. Denna text tar sikte på cykeltillverkarnas modellsäsong snart växlar till 2021. När löven gulnar och faller fylls redaktionens inkorg med budskap om vilka nya spännande elcyklar som dyker upp i butikerna till 2021. Det ser vi fram emot.

Då har vi också förhoppningar att 2021 innebär att en del bekymmer för elcyklisterna ska kunna strykas från dagordningen. Ska vi vara realistiska kanske inte alla bekymmer kan raderas, men de ska väl ändå kunna synas avtagande. Vi får se…

Då inför 2021 vill jag presentera en önskelista på förbättringar eller förändringar som borde göra livet lättare för oss alla som vill cykla elförstärkt. Listan är förstås subjektiv, men ändå baserad på vad jag själv noterat vid många testfärder och även vilka elcykelbekymmer man ofta möter på nätets forum.

Bra inlåsning är ett stöldskydd, men vi önskar smartare stöldskydd på många elcyklar.

Bättre stöldskydd

Utan tvekan är cykeltjuvar ett påtagligt orosmoment för oss som äger dyra elcyklar. Särskilt nyblivna cykelägare har mycket funderingar på hur de ska skydda sina hojar. Och det är min övertygelse att rätt många avstår köpa elcykel, då de vet att de lockar till sig tjuvar lika effektivt som getingar dras till söta bakverk.

Under de senaste åren har de svenska tillverkarna Ecoride och Cycleurope (Crescent/Monark) lanserat aktiva stöldskydd. På flera modeller har Ecoride ett system som kräver en RFID-bricka för att aktivera eldriften. Crescent har sitt Koppla-system där cykel och batteri knyts ihop. Cykeln kan inte startas med ett annat batteri, och batteriet kan inte användas på annan elcykel. Sedan har vi stött på VanMoof som utrustat elcykeln med larm, GPS och att cykeln kräver inmatning av en kod vid start.

Hur effektiva de här skydden är i verkligheten har vi ingen uppfattning om ännu (men det ska vi försöka ta reda på), men de är absolut ett steg i rätt riktning.

Men det är ändå lite förvånande att de stora systemtillverkarna Shimano, Bosch, Yamaha, Bafang, med flera, inte kommit särskilt långt inom stöldskydd. Dock har Bosch på sina mer påkostade displayer Kiox och Nyon ett skydd som gör att elsystemet inte kan startas utan din personliga display. Dock inget liknande på Bosch enklare displayer.

Här tycker vi att många tillverkare verkligen ska ta sig i kragen. Bättre stöldskydd går att fixa.

Än så länge med få elcyklar med stöldskydd är de fortfarande lockande för tjuvar. När alla tillverkare har bra skydd, får de oärliga söka nya marknader för sin försörjning. 

För vardagscyklister behövs knappast större batterier, men gärna lättare batterier som lätt kan bäras med.

Inte större batterier

De flesta elcyklister väljer att ta med batteriet är cykeln lämnas, det är en vettig åtgärd för att minska stöldrisken. Men många batterier är så stora och åbäkliga att man tvekar att ta med dem. Ännu större batterier med mer energi är aviserade, de ger förstås längre körsträckor. 

Men här vill vi dra i bromsen, åtminstone för elcyklar av standardtyp som väldigt många köper. De allra flesta klarar sig bra på dagens batterier kring 400-500 Wh, det ger tillräckliga körsträckor för de dagliga turerna. 

Bättre vore att låta den tekniska utvecklingen av batteri-celler med ökat energiinnehåll leda till batterier som är mindre och lättare. Som blir enklare att lossa och bära med sig för ägare. Så att tjuvarna slutar fundera över elcyklar.

Dyrare lådcyklar

Detta gäller främst de trehjuliga lådcyklarna. Här har det under senare år kommit en rad leverantörer av riktigt billiga trehjulingar. Men oftast får man betalar för. Vi har hört otaliga historier, om bromsar som tar ojämnt, ekrar som pajar, lådor som skramlar, med mera. Kort sagt rätt mycket skräp.

Eftersom lådcyklarna ofta skjutsar barn, så ska inte färden riskera att sluta i haveri. Vi vill verkligen rekommendera köp av lite bättre (och dyrare) lådcyklar. 

Egentligen vill vi förstås inte att lastcyklarna ska bli dyrare, men vi misstänker att dagens ganska små försäljningsvolymer av bättre modeller gör det svårt för tillverkarna att pressa kostnaderna. Skulle fler tillverkas, så borde branschen kunna få ned prisbilden för komponenter och tillverkning, och då kunna få ut riktigt välbyggda lådcyklar till överkomliga priser. 

I bland annat Tyskland och Österrike finns inköpspremier riktade till lastcyklar. Kanske behöver Sverige något liknande för att styra marknaden mot bättre lastcyklar, och förstås fler (då de kan ersätta bilar). Men vågar politiken, efter den uppskruvade debatt som följde den statliga elcykelpremien?

Vi önskar en skugga av prispress…

Prispress på elcyklarna

När elcyklarna började dyka upp för tiotalet år sedan kunde man ju förstå att de var dyra. Det var förhållandevis små serier vid tillverkning och säkert stora utvecklingskostnader, vilket höll uppe prisbilden.

Men idag tillverkas de flesta elcyklar i stora serier, och de byggs av standardkomponenter som knappast kräver arméer av utvecklingsingenjörer. Åtminstone inte de elcyklar som säljs i priser under 20.000 kr.

Trots denna utveckling har vi inte sett någon egentlig prispress nedåt inom cykelhandeln, vilket borde vara en rimlig utveckling. Varför?

Vi har dock inte hört att tillverkarna skär guld med täljknivar. Är det komponenttillverkarna som kunna bättra på sina marginaler? Eller är det den svenska valutan som varit svag länge och gjort import dyr?

Eller är det kanske så att elcyklarna fått komponenter av bättre kvalitet? För sannolikt får vi idag en betydligt bättre elcykel för pengarna jämfört med 2010.

Men faktum är att många svenskar avvaktar med elcykel då de upplever inköpspriset i högsta laget. Prispress nedåt vore önskvärt, men vi tror ändå inte att så blir fallet. Under 2020 har elcyklarna sålt riktig bra, och intresset är på uppgång. Det finns liksom inga motiv för cykelhandeln till mindre prislappar.

Jodå, det finns riktigt billiga elcyklar att köpa på typ varuhus, och faktiskt en hel del nöjda ägare. Men vi är övertygade om att märkestillverkarna av (lite dyrare) elcyklar i långa loppet innebär mindre bekymmer och mer cykelglädje.

Skivbroms. Reaktonstiden är mycket snabbare och bromsförmågan bättre.

Väck med fotbroms

Många svenska cyklister är av uppfattning att fotbroms är bra och inget annat duger. De tror inte heller att de kan lära sig cykla med handbroms även till bakhjulet. Det tycker jag är att underskatta den mänskliga anpassningsförmågan.

Som jag cyklat mycket på alla möjliga typer av cyklar är slutsatsen att skivbromsar, gärna hydrauliska, som manövreras från styret är så överlägsna. Reaktonstiden är mycket snabbare och bromsförmågan bättre. 

Det kanske är mycket begärt att cykeltillverkarna plockar bort fotbromsarna när kunderna efterfrågar dem. Men jag kan väl få önska att cykelhandeln försöker styra kunderna bort från denna underlägsna bromstyp.

Navmotorer med momentsensor

Navmotorerna har inte utvecklats särskilt mycket under senare år. Trots den lite grova motorstyrningen med rotationssensor, så duger de åt många. Men vill man ha bra cykelkänsla så är det mittmotor med momentsensor som gäller. Momentsensorn känner av hur hårt cyklisten pressar tramporna, vilket gör att kraften och motoreffekten kan styras väldigt bra.

Men navmotorer med momentsensor då? Jo, det finns några tillverkare. Men när kommer denna finess ut på massmarknaden? 

29-08-2020

Läs mer