Ovanligt med brand – men ladda säkert

Björn Åslund

Björn Åslund

31 jan 2021

Batteriet på elcyklar kan börja brinna. Laddningen är ett kritiskt moment. Så den som vill ladda säkert, bör ladda utomhus och under viss ­bevakning.

I förra numret av Allt om Elcyklar kunde vi berätta om en dramatisk brand, där batteriet på en elcykel i princip exploderade under laddning, och satte fyr på källaren i en villa. Dock kunde elden släckas och inga människor skadades.

Särskilt vanligt med bränder orsakade av elcyklar tycks det dock inte vara. Vi har endast kunnat hitta ett fåtal genom att googla, vilket kan ställas i relation till uppskattningsvis minst 100 000 elcyklar i Sverige.

I mitten av december förra året började laddaren till en elcykel brinna i Mellby-strand i Halland. Det hände tidigt på morgonen, men mannen i huset vaknar av smällar, uppger Hallands Nyheter. Mannen lyckades kväva branden med en matta, och räddningstjänstens insats blev att bära ut resterna av branden.

I början av oktober under kvällstid larmades räddningstjänsten i Lidköping till en brand i ett garage, berättar lokaltidningen nlt.se. Enligt polisen kan en elcykel som stod på laddning ha orsakat branden. Branden bedöms som mindre och inga personer ska ha kommit till skada.

Vi får statistik från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som för åren 2014–2015 endast har registrerat fem bränder som beror på laddning av elcyklars batterier.

Michael Steen, som driver företaget Attention TC, utreder bränder. När det gäller bränder inom elfordon är det mest hooverboards just nu. Men han har utrett bränder med elcyklar:

– Hittills har jag bara utrett två–tre -elcykelbränder. Den senaste var lite -större, det var en hel cykelbutik som brann, där ett batteripack tagit eld, dock inte under laddning.

– Tyvärr tror jag sådana bränder blir vanligare. Litiumjonbatterier är väldigt känsliga på olika sätt, de tål inte stötar, slag och värme. De klarar inte fel laddström, säger Michael Steen.

När väl brand utbryter i ett litiumjonbatteri kan det bli dramatiskt. 

– Det kan bli en termisk rusning, som innebär att när en viss temperatur nåtts, så skenar batteriet och värmer upp sig själv ännu mer. Batteriet blir som ett fyrverkeri, det går inte att släcka då det bildas vätgas.

Dessa bränder är inte enkla att släcka. Exempelvis vatten kan förvärra branden, varnar han.

Michael Steen vill inte peka ut något speciellt märke bland elcyklar. Han konstaterar att de fall han känner till rör i samtliga fall enklare lågpriscyklar.

Utifrån sina erfarenheter har han rekommendationer kring laddningen.

– Ladda inte på natten, och ladda utomhus, gärna på någon undanskymd plats, säger han.

Michael Steen, brandutredare. Foto: Daniel Roos

Giftig rök vid batteribrand

Se upp för röken från brinnande ­elcykelbatterier. Försök visar att skadade celler i litiumjonbatterier kan avge farliga mängder av fluorföreningar om de drabbas av termisk rusning.

Brand i elfordons litiumjonbatterier ­studerades inom forskningsprojektet Räddningskedjan för några år sedan. Man har testat olika typer litiumjonceller från elbilsbatterier, vilket är samma celltyper som finns i elcyklar. Proverna har gjorts i SP:s brandlaboratorium. Dåvarande forskningsledaren Lars Hoffmann, vid SP, samman­fattade resultatet så här:

– Vi har testat ett stort antal celler genom att elda och skada dem, bland annat genom penetrering. Om dessa skador senare leder till termisk rusning, så kan de avge fluorföreningar som kan vara oerhört giftiga. 

Det är när batteriet utsatts för temperaturer över 200 grader som en termisk rusning kan starta så att cellerna öppnar sig.

– Vi kunde se att vissa celler kunde avge 20 ppm (miljondelar) vätefluorider trots stark luftomsättning. Det hygieniska värdet för människor är tre ppm under 15 minuter, säger han och tillägger att vätefluoriderna inte är luktfria, så man får alltså varnings­signaler. 

Cykelbatterier är farligt gods

Sedan dryga året tillbaka finns striktare regler för flygtransporter av litiumbatterier, som utfärdats av International Air Transport Association (IATA). Det var oro för säkerheten ombord som gjorde att reglerna skärptes.

Men även vid landtransport finns numera krav på försändelser av litiumbatterier, vilket regleras genom bestämmelser för transport av farligt gods. 

Som grund finns FN-rekommendationerna för transport av farligt gods där man bland annat utvecklat klassificering, förpackningsmetoder, märkningskrav och krav på information i transportdokument för litiumbatterier. Detta har överförts till föreskrifter för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransport. 

Kraven är höga och många transportbolag befattar sig inte med dessa batterier, då de ska skickas som farligt gods. Hos Shimano Sverige har man fått gå särskild utbildning för att att göra rätt vid frakter av batterierna. Alexander Afverberg har gått utbildningen.

– Flygfrakt använder vi inte alls för ­batterier vare sig inom EU eller Sverige, det är så höga krav så det blir för kostsamt.

För att förpacka enligt bestämmelserna så använder sig Shimano av godkända kartonger och packmaterial som klarar de krav och föreskrifter som finns för transport av batterier. Kartongen ska tåla ett fall på 1,2 meter utan att batteriet skadas.”

– Sedan ska fraktbolagets förare kolla all dokumentation som finns, vilket visar att det är farligt gods. Den ska finnas i lastbilens hytt och kunna visas upp för räddningstjänsten, upplyser han.

Ännu är inte hela transportkedjan riktigt på plats. För ska man följa reglerna ska även mottagaren, oftast en cykelbutik, ha gått utbildning. Och cykelbutiker kan behöva skicka batterier till sin leverantör, vilket också kräver att de följer reglerna.

– Vi på Shimano driver nu ett projekt, där vi ska försöka hitta smidiga lösningar för att kunna hantera batterierna rätt. I dagsläget är det inte alltid lätt att skicka batterier från cykelbutiken tillbaka till leverantören.” 

FAKTA OM LAGSTIFTNINGEN KRING LITIUM­BATTERIER FINNS PÅ WWW.MSB.SE (MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLS­SKYDD OCH BEREDSKAP). ÄVEN TRANSPORTFÖRETAGEN HAR UTFÖRLIGA INSTRUKTIONER KRING FRAKTERNA.

Ur Allt om Elcyklar nr4 2017

Läs mer