Tema: Elpendla året runt!

admin

admin

7 feb 2021

Cykling till jobbet har verkligen vuxit under senare år, främst då i större städer där kollektivtrafik och bilvägar är hårt ansträngda. Med cykeln fastar man inte i kökaoset och med elassist får man lätt motion utan svett. För att inte tala om den sköna energikicken cyklandet kan ge på morgonen.

Jobbpendling året runt tack vare elcykeln

Bild: 2018-04/1523196490_bj-rn-slund-foto.jpg
Björn Åslund 

Allt fler tänker elcykel när de vill pendla till jobbet. Ofta är det bilister som tröttnat på stillasittande och köer, eller bussresenärer som tröttnat på trängseln. Eller personer som insett att elcykel ger bra vardagsmotion utan att man behöver slita så hårt.

Några undersökningar som bevisar att elcyklister mår bättre och har bättre hälsa har vi inte hittat. Men vi har stött på många vittnesmål från personer som tack vare elpendling kommit igång med lättare motion, och därför mår så mycket bättre. Utan något vetenskapligt stöd törs vi lova att elcykelpendling är en rejäl kick för hälsa och humör.

Att pendla till jobbet med elcykeln är ju ingen större match under sommarhalvåret. När november närmar sig, då är det åtskilliga som funderar på att ställa cykeln för vintervila. Men ska man verkligen ställa in cyklingen, bara för lite snö och kyla?

Vi har intervjuat elcyklister som cyklar till jobbet, som delar med sig av sina erfarenheter. Flera slutsatser går att dra, inte minst att de senaste årens teknikutveckling gynnar cykling när vädret blir tuffare framåt vintern. Själva elcykeln, som numera är en mogen produkt, underlättar verkligen cykling året runt. Batterierna tappar visserligen kapacitet vid kyla, men de fungerar en bra bit under nollstrecket. Ner till minus 10 grader ska ett batteri klara. Och förvarar man det inomhus i värme, så lär det fungera i ännu kallare klimat, eftersom det tar tid innan batteriet kyls ned.

Med dubbdäck är inte hala vägar något egentligt bekymmer. Faktum är att inte ens kylan behöver vara avskräckande. Det finns numera vantar med inbyggd värme, som drivs med litiumjonbatterier, vittnar en av våra intervjupersoner. För att inte tala om alla fantastiska funktionskläder, som skyddar mot kyla och regn. Mörkret kan inte längre vinna, tack vare strömsnåla och ljus­starka led-lampor, som numera är det normala.

Samtidigt får vi vara öppna – inte ens elcykeln räcker alla dagar för alla personer. Elcykeln helst, men bilen ibland, så har en av våra intervjuade pendlare löst vardagen.

Men invändningar lär man ändå få höra som elcyklist, inte minst från jobbarkompisar. Det finns ju fortfarande många som tycker att elcyklar är fusk. August Rex har en del tankar om hur påhoppen på oss elcyklister ska bemötas (se Inpasset sid 13).

I tidningens sektion med tester har vi flertalet elcyklar som passar bra för den som vill pendla långt och året runt.

Text: Björn Åslund, Ur Allt om Elcyklar nr4 2017

”Det är nog den bästa investeringen jag gjort”

Bild: 2018-04/img-4091.jpg
Foto: Marianne Areskog

Elcykla på vintern till jobbet? Hélène Dahlberg var aningen tveksam. Men när hon blev erbjuden plats i kommunens vintercykelprojekt slog hon till. Och det är inget hon ångrar.

Hélène Dahlberg bor i Saltsjöbaden och cyklar till jobbet vid Nacka strand. För fyra år sedan slog hon till på en elcykel, en Marvil Emotion.

– Jag hade länge funderat på att börja cykla till jobbet, men det var lite för -backigt för vanlig cykel. Så jag trodde el skulle hjälpa mig. Och elcykeln är nog den bästa investeringen jag gjort.

Jobbpendlingen går mest på vägar hon delar med bilar. Några kilometer en slingrig bilväg mot Nacka längs en strand. Sedan småvägar genom villakvarter. Bara cykelväg sista kilometern innan jobbet.

– Det är inte så mycket biltrafik och inte någon buskörning. Jag har aldrig varit orolig för bilarna.

Men under tidigare vintrar har el-cykeln fått vila, hon var tveksam inför att halka runt på småvägar. Men inspiration har kommit från Hélènes dotter som cyklar året runt. Inför den senaste vintern fick hon kontakt med Nacka kommuns vintercykelprojekt, men väntade med anmälan.

– Men så uppstod ett avhopp, och projektledaren kontaktade mig. Jag både ville och inte ville, men det blev okej med skräckblandad förtjusning.

Kommunen stod för vinterdäck. Sedan började hon trampa i december.

– Nu var vintern inte så representativ, det var ju inte mycket snö. Och jag ställde in några dagar, när det var halt för att de inte hunnit ploga. Men jag har cyklat 90 procent av dagarna.

Vintercyklandet hade ändå sina utmaningar. Till att börja med upptäckte hon att elcykelns belysning inte var tillräcklig för de mörka vägarna.

– Cykelns lilla lampa gav varken till eller från, och jag provade andra lampor. Till slut hittade min man en bra led-belysning, med rejält batteri. Nu ser jag tillräckligt för att upptäcka gropar.

Något hon oroat sig var kylan – Hélène be-skriver sig som en frusen person.

– Jag köpte reflexgaloscher, även för att synas, och fötterna klarade sig jättebra. Värre var det med händerna, men till slut hittade jag vantar med värmeslinga som drivs med ett batteri. Innan dess hade jag skoterskydd på styret, men det hindrade mig att ta emot om jag skulle ramla.

Och omkull har hon kört i snön ett par gånger. En gång kom hon ur balans mot en trottoarkant dold under snön. Men hon har inte skadat sig.

Efter fyra år var det dags för en bättre cykel, hon tyckte bland annat att den gamla var för tungtrampad. Det blev en Lifebike, och den är rätt annorlunda än den tidigare.

– Den nya är mycket mer lättrampad, jag stänger ofta av elassistansen, den är av kanske -75 procent av sträckan.

Ändå så kan Hélène cykla till jobbet utan att svetten rinner. Hon har samma kläder på jobbet som på cykelfärden.

– När jag började elcykla blev jag varm, och fick byta tröja på jobbet. Men jag har fått upp flåset efter de här åren på elcykeln.

Fast hon är lite tveksam till Lifebikens motoregenskaper. Den drar väldigt lite på första effektläget, och mycket mer på högre effekt, vilket känns tveksamt på vintern i halka. Så nu funderar hon på att uppgradera sig ytterligare, till en elcykel med mittmotor.

Det är tydligt att elcykeln sänker ribban för den som vill cykla. Hon jämför med en granne som köpt en fin sportcykel.

– Det krävs bra väder för att han ska cykla. Jag cyklar nästan alla dagar, även om det blåser och jag känner mig trött.

Spöregn och snöfall, där går dock gränsen för Hélène. Det finns ju tåg och bil, som alternativ.

Även om vädret inte alltid är bästa cykelvädret, så tycks ändå njutningen av cyklandet väga tungt, när hon sammanfattar:

– Inget är så härligt som att se solen stiga upp tidigare och tidigare på vår-kanten, känna doften av naturen efter ett regn, höra fåglarna kvittra och se blommorna som växer längs vägkanten.

Text: Björn Åslund, Ur Allt om Elcyklar nr4 2017

Elcykeln helst, men bilen ibland för familjepusslet

Bild: 2018-04/anneli-carl-n-bild-5.jpg

Bil eller elcykel till jobbet? Anneli Carlén gillar verkligen att elcykla till jobbet. Men var­dagen med tre barn, aktiviteter och inköp, tvingar henne ändå att ta bilen ibland.

Anneli bor i de yttre delarna av Oxelösund och har cirka 18 kilometer cykelväg in till jobbet i Nyköping, där hon är anställd vid Nyköpingåarnas Vattenvårdsförbund.

För länge sedan så trampade Anneli gärna mountainbike i högt tempo till jobbet. Men så för tio år sedan kom barnen, som blev tre, och då funkade inte cyklandet. Utan det blev bil till jobbet för att få ihop vardagen.

– Verkligen skittråkigt att åka bil, när man vet hur skönt det är att cykla, säger hon när hon tänker tillbaka på det totala bilberoendet.

Längtan efter cyklandet fanns kvar. Så hon försökte komma igång med cykelpendling till jobbet i Nyköping igen, på sin gamla cykel. Men det funkade inte, det blev för stressigt. Lösningen blev en ny elcykel, en Marvil E-motion, som köptes för tre år sedan.

Någon fullfjädrad elpendlare alla dagar och i alla väder har inte Anneli blivit. Utan hon håller sig till vår, sommar och höst, när vädret tillåter. Främsta orsaken till det är barnen, som hon vill ge bra cykelvanor genom vardagscykling. Så när vädret är hyfsat trampar de alla tillsammans en halvtimme till dagis respektive skola. Anneli drar ännu den yngste sonen, som är 5 år, bakom cykeln i en kärra.

– Är det regn och rusk är det svårt att få iväg barnen. Så vi är mest vackert väder-cyklister, säger hon.

– Om det är ostadigt väder, då blir det lite kymigare att få iväg barnen. Då får det bli bilen istället. Den behövs ibland för att få ihop familjepusslet, ibland måste jag handla lite större inköp till familjen.

Men så sitter hon där i bilen, och vädret blir ändå fint. Då kan det vara lite frustrerande att se se andra cyklister glida fram, berättar hon.

Under säsongen blir det ändå cirka tre dagar i veckan som elcykeln kan ta henne till jobbet och hem. Dagarna med elcykel till jobbet blir ganska långa, inte minst då barnen ska lämnas på olika ställen. Men efter lämningen kan hon trampa mot Nyköping ostört i cirka 40 minuter.

– Jag får lite rörelse och motion, det är ju bra när man är kontorsråtta. Så hinner jag tänka igenom och reflektera inför arbetsdagen. Ibland kommer jag på saker som är bra för jobbet.

Anneli cyklar inte så jättefort trots el. Hon tycker att cykeln är lite tung-trampad, och funderar över en bättre elcykel. Samtidigt tycks hon inte ledsen över att ibland få kämpa lite: 

– Jag får ju en del motstånd, det ger mig lite träning.

Elcykeln är dock inte mer tungtrampad än att hon kan cykla kontorsklädd. Framme på jobbet är hon varm, men inte svettig. 

Batteriet brukar räcka i princip fram och tillbaka mellan hem och jobb, cirka 35 kilometer. Fast på hemvägen, de sista kilometerna med cykelkärran, kan det börja gå tyngre eftersom batteriet tappar stinget när det är på väg att tömmas.

Kommer då hennes elcyklande att bli mer frekvent, och kanske året runt, när barnen blir större och kan cykla på egen hand? Kanske mer cykel på vintern, resonerar hon, men konstaterar att bilen behövs en del för att få ihop livspusslet, när hon måste kunna frakta hem en del tunga saker till villaboendet.

Bild: 2018-04/anneli-carl-n-bild-8.jpg
Solen skiner. Då är det perfekt cykelväder för Anneli Carlén. 40 minuter på elcykeln till jobbet ger en del vardagsmotion, som motvikt till stillasittande på kontor.

Text: Björn Åslund Ur Allt om Elcyklar nr4 2017

Solskenscyklist blev elpendlare

Bild: 2018-04/image2-1.jpg
Lisa Männer Magnusson, foto av: Mikael Männer 

Jag var verkligen solskens­cyklist när gällde att använda cykel som transportmedel. Under sommarhalvåret cyklade jag till arbetet de dagar jag hade tid att duscha och byta om. Men för det mesta blev det bilen. Så kom elcyklarna alltmer och fanns i en uppsjö av olika modeller. 

En vän använde elcykel året runt till sitt arbete. Jag testade att cykla vännens elcykel till mitt arbete och klockade tiden, cirka 12 kilometer dörr till dörr tog en halvtimme! Konstaterade hur skönt det var att komma fram till jobbet utan att vara svettig och slippa behöva byta om och duscha. Det tog faktiskt lika lång tid med elcykel som när jag åkte bil! 

Men av någon anledning blev det inget köp av elcykel. Att finna rätt modell i rätt prisklass var inte helt lätt. Jag åkte runt och provcyklade hos cykelhandlarna. Sedan blev det dags för nytt arbete och ny väg till och från arbete och därmed blev det svårare att köra bil på grund av långa bilköer och trängselavgift.

Nu blev det läge att på allvar överväga elcykel som ett seriöst transportmedel. Efter ytterligare test av olika märken på Cykelmässan i Göteborg hittade jag modellen jag sökte; en aktiv cykel med ett pris som jag kunde tänka mig.  Det blev en Crescent Elly med motor i baknavet och jag köpte sedan till en hållare för barnsits och ett plug-in lås samt en väska för pakethållare som kan göras om till väska på ryggen när barnsitsen används. 

Innan köpet hade jag inte haft en tanke på hur många växlar jag behövde. Nu är jag väldigt glad för mina 24 växlar! Jag använder dem flitigt och cykeln är inte tyngre än att jag kan cykla utan motorstöd om batteriet tar slut, vilket har hänt.

Efter ett tag märkte jag handlederna började ömma. Maken provade då med att byta till en längre styrstam framåt, för att jag skulle luta mig mer och därmed aktivera magmusklerna. Det verkar fungera. Synd att Crescent Elly bara finns i en ramstorlek! Hade det funnits fler hade jag nog hittat en som passat bättre redan från början.

Det är svårt att inte le när jag sätter mig på min elcykel och trampar i väg. Det går så smidigt och fyller precis mitt behov. I första hand som ett utmärkt alternativ för jobbpendling. Men också för att ta mig den där lilla extra sträckan som annars gjort att jag tidigare valt bilen. Nu tar jag mig lätt ta mig genom stan för att uträtta olika ärenden. 

Jag vet att jag inte är ensam om detta, men så fort jag sätter mig på en cykel så ska det liksom tryckas på! För jag vill ju inte bli omkörd av för många cyklister. Nu kan jag cykla aktivt utan att bli helt svettig. Därmed har jag skalat bort ställtiden för dusch och ombyte både när jag kommer till arbetet och hem, en stor fördel för mig i min vardagslogistik med två små barn. Jag får frisk luft varje dag och cykling är ett väldigt skönt sätt att rensa huvudet från arbetet på vägen hem. Mina resor belastar inte miljön som när jag kör bil och det är skonsamt mot plånboken på lite längre sikt. Jag har räknat ut att på lite mer än ett år har jag tjänat in kostnaden för Elly, genom att inte bilpendla! Dessutom är jag en förebild för mina barn. 

Efter fyra månader som elpendlare har jag snart trampat lika långt som Sverige är långt: 157 mil! Detta hade inte hänt om jag inte äntligen slagit till på en elcykel, som förvandlade solskenscyklisten till åretruntpendlare.

Text: Lisa Männer Magnusson Ur Allt om Elcyklar nr4 2017

Åretruntpendlare tipsar:

Hélène Dahlberg

Ålder: 57 år

Pendlarsträcka: Saltsjöbaden–Nacka strand, cirka 11 km

Cykel: Lifebike med framhjulsmotor

Cykelmil/år: 350 mil

Hélènes tips

Två hjälmar. En större vinterhjälm för mössa.

Många växlar på cykeln, minst sju.

Varma vantar med värmeslinga.

Bra belysning, som inte bländar andra trafikanter.

Överdrag till cykelkorgen som skyddar mot regn.

Anneli Carlén

Ålder: 43 år

Pendlarsträcka: Oxelösund–Nyköping, cirka 18 km

Cykel: Marvil E-motion med ­framhjulsmotor

Cykelmil/år: 160 mil

Annelies tips

Behöver inte vara antingen eller

Annelis erfarenhet har givit tydlig
insikt om elcykeln som ersättning för många kortare pendelresor med bil. Samtidigt ser hon nyktert på saken, och inser att en övergång från bil till elcykel inte behöver vara definitiv.

Det behöver inte vara antingen bil eller elcykel. Man kan börja elcykla lite grann de dagar det fungerar. Hellre lite cykling än ingen alls! Chansen att trappa upp cyklingen är ju större när man kommit över första tröskeln, och framför allt är det vansinnigt kul att elcykla!

Genom att elcykla sparar ­jag tid
­jämfört med att cykla vanligt, eftersom ett vanligt cykel­pass innebär att jag måste duscha och byta om. Med el­cykeln blir jag bara varm och kan
cykla i kontorskläderna.

Lisa Männer Magnusson

Ålder: 36 år

Pendlarsträcka:
Björkekärr, Göteborg till arbetet i Mölndal, cirka 12 km

Cykel: Cresent Elly, bak­hjulsdrift

Cykelmil/år: 500 mil

Lisas tips

Lätthanterbar pendlarväska

Många växlar på cykeln

Klä sig varmt, fartvind blir kallt

Ett smidigt lås

Läs mer