Susar förbi köerna

När Maria Skoog sålt sommarstugan och gjort sig av med bilen dök tanken upp på att börja cykla till jobbet varje dag. Men femton kilometer i varje riktning var lite mycket för både ork och knän. Men då dök tanken upp att hon skulle köpa en elcykel. 

När jag träffar Maria har hon haft sin E-green i en dryg vecka och är i eld och lågor för sitt nya cykelliv.

– Det är samma känsla som när jag fick min först ungdomscykel – det är fantastiskt! Det går så fort och enkelt. 

Maria har cyklat i hela sitt liv och tycker om det men 1,5 mil till jobbet blev lite väl långt. Speciellt som hon har ett knä som inte får belastas för hårt. Med vanlig cykel fick hon hoppa av och gå i branta uppförs-backar. Så det blev oftast tunnel-bana och buss eller ibland bil. Med el-hjälp kan hon nu lätt trampa uppför backarna utan att knät far illa. Nu tänker hon cykla året runt.

– Om man bestämt sig för att cykelpendla, kan man inte bara göra det när det känns kul. Då måste man se till att det funkar alla dagar. Ibland är jag väldigt trött efter jobbet och då kan det verk-ligen ta emot att trampa hem på en vanlig cykel men nu får jag ju hjälp!

Maria hade sin skruttiga bil mest för att kunna ta sig till sommarstället. Men de senaste åren blev det dyra resor. Ständiga reparationer plus det vanliga med skatt, försäkring, parkering och besiktning som ofta ledde till en ombesiktning.

– Jag räknade ut att det kostade så mycket per månad att jag lika väl skulle kunna leasa en bil! 

När sommarstugan var såld hade hon inte så stort behov av bil längre och gjorde sig också av med den. Maria lämnade in sin gamla cykel för service. För nu skulle hon i alla fall cykla mer än tidigare. Men i cykelaffären såg hon plötsligt en elcykel som fått priset sänkt ordentligt.

– Jag frågade om jag fick ta en provtur. Och sen om de kunde hålla cykeln så att jag fick tänka till nästa dag. När jag la mig hade jag redan bestämt mig.

De femton kilometerna till jobbet klarar hon nu på tre kvart, lika fort som det tar att åka kommunalt eller med bil i morgon-rusningen när trafiken flyter hyggligt. 

Men så fanns de där morgnarna när köerna bara sniglade sig fram. Hon berät-tar om stressen att försöka ringa till jobbet och berätta att hon blev försenad, samtidigt som hon skulle ha ögonen på trafiken. Nu susar hon förbi köerna.

– Jag känner mig som en kalv på grön-bete, jag blir lycklig av att cykla och blir  starkare mentalt. Man behöver inte bli bäst, bara hålla på, det är allt.

Men det finns nya komplikationer med att ta sig fram på cykelbanor jämfört med att köra bil.    

– Ibland kan jag inte köra om för att det är barnvagnar i vägen eller folk som går hit och dit. Större delen av resvägen är det delat cykel- och gångväg och jag är den som är snabbast. 

Men trots att Maria har ett hetsigt temperament försöker hon göra som hon blev lärd i bilskolan. Ta det lugnt! För om du krockar spelar det inte så stor roll om det är ditt fel eller den andras. 

– Det kan stå ett barn eller en hund runt hörnet, så jag saktar ner inför alla korsningar. 

Första helgen med elcykeln ville hon bara ut och trampa trots att hon egentligen inte hade någon anledning. Hon erkänner att hon fick hitta på ett svepskäl.

– Jag cyklade till Skärholmen för att titta på kläder. Fast jag inte skulle ha några kläder! Hade lite städning hemma som jag smet ifrån.

Maria drömmer om att göra elcykelsemestrar i framtiden med sin son som är 13 år. Hon har lånat ut sin elcykel till honom så han fått prova. Han tyckte det var kul. Men det är svårt att veta hur pass intresserad en tonåring egentligen är. Men för Maria har ett nytt liv börjat.

– Jag är ute på ett äventyr. När man cyklar minst 15 mil i veckan så händer det saker. Det som var trögt för en vecka sen är inte lika trögt längre. Jag behöver inte ha lika mycket elstöd. Vet inte vad det hela kommer sluta när jag är framme i november.

Ur Allt om Elcyklar nr3 2016