Då blir frambromsen farlig

Idag har elcyklar i princip alltid skivbromsar på framhjulet. Även andra handbromsar kan riktigt effektivt stoppa framhjulet. Känns väl säkert. Men inte om man råkar bromsa framhjulet alldeles för hårt. Det kan bli en oväntad flygfärd över styret, vilket Staffan Westerberg kan berätta om.

Du är ute med din nya elcykel. Runt ett hörn kommer ett barn springande. I panik så griper du handbromsens handtag stenhårt. Lite väl hårt visar det sig, då framhjulet låst sig och du känner att cykelns bakdel lyfter. Krasch!

Så illa kan det gå med supereffektiva hydrauliska skivbromsar på framhjulet. Man behöver inte lägga särskilt stor kraft på bromshandtagen för att tvärstoppa hjulets rotation.

Denna extrema bromskraft i relation till en ringa gripkraft kan vara både chockerande och överraskande, om man tidigare trampat äldre cyklar med trötta handbromsar. Har man inte upptäckt detta och hamnar i en svår situation, så är risken uppenbar att resultatet blir en framåtvolt och kraschlandning i asfalten. 

Samtidigt så bidrar effektiva skivbromsar verkligen till säkrare cykling, men då krävs också en effektiv bromsteknik, som bland annat går ut på att bromsa samordnat med både bak- och frambroms. Då blir det stopp snabbt och kontrollerat, även med tung last på cykeln.

Att vi nu tar upp faror med de effektiva handbromsar på framhjulet beror på en läsare, Staffan Westerberg i Malmö. Han har minst sagt olyckliga erfarenheter av svårigheten att modulera bromskraften i en handbroms.

Han var ute med sin Crescent Elina 2019 års modell som var utrustad med rullbroms på framhjulet. Så här beskriver han händelsen:

– Var framme vid min destination, bara rullade på cykelbanan med tankarna på annat håll, okoncentrerad på cykeln. Jag råkade trycka handtaget i ren tankspriddhet som på min vanliga standardcykel som kräver hårdare kraft. 

– Plötsligen kastades jag framlänges med en kraft och snabbhet som gjorde mig totalt överrumplad. Hjälmen skyddade huvudet och kände direkt att nerslaget var ändå måttligt hårt och jag hade i stort sett klarat mig.  Farten hade varit låg, 10 – 15 km/tim tror jag, högst. Enda konsekvensen blev en förstörd framkorg, och ont i vänster knä i ett års tid.

Kraschen har fått honom att fundera åtskilligt över riskerna för låsning av framhjulet med handbromsen. Han konstaterar att han aldrig hört talas om denna risk, och att han inte mött några varningar:

– Nu är jag en helt annan människa med en helt annan respekt för handbromsen.  Men det kan ändå vara lätt att glömma, när man hela livet använt cyklar som haft totalt ofarliga sorter frambromsar, givet att det är sommarväg och inget snö, is eller rullgrus. 

Hydrauliska skivbromsar, som numera är standard, kan ju vara extremt effektiva. I kombination med breda däck så blir bromsförmågan verkligen brutal. Men även andra typer av bromsar, som rullbroms, kan vara väl så effektiva så att bakhjulet lättar, varnar Staffan.

Han tycker det är märkligt att det saknas varningar om dessa risker. Det är inget som cykelsäljare brukar ta upp, är Staffans erfarenhet.

– Jag vill verkligen varna för sådan broms. Det behövs inte mycket för att slå runt, 10 – 15 km/tim räcker gott och väl. Vurpan blir så häftig att man förstår inget förrän man ligger på marken, allra minst har man någon chans att avstyra olyckan.  Det blir slumpen med hur man hamnar som avgör om man klarar sig eller inte. Jag hade änglavakt.

Han hoppas kunna sprida insikt om handbromsarnas risker, då denna information borde förebygga liknande olyckor.

– Bara själva vetskapen om risken för låsning gör förstås att man försöker hantera frambromsen försiktigare.

Staffan har frågat många experter om råd, hur han kan lära sig att bromsa säkert med en riktigt kraftig broms men kommit till slutsatsen att det skulle han aldrig klara.   

– Jag skulle inte ens våga försöka träna.  De kraftigaste bromsarna ligger över min förmåga.  Enda sättet för mig är att undvika dem.

Staffans avslutande råd är att utforska bromsarna på cykeln Innan han använder en obekant cykel testar han alltid först om frambromsen förmår lyfta bakhjulet.  

– Jag rullar då helt sakta i gånghastighet. Är bromsen farlig kan jag med ett hårt tryck på frambromsen lyfta bakhjulet någon decimeter över marken.  Är den ofarlig lyfter aldrig bakhjulet. 

Han nämner att man bör vara observant på bromsens skick. Egenskaperna kan förändras av slitage, väderlek och ålder.  Exempelvis fett i en rullbroms kan behöva förnyas efter några år, eller i värsta fall brännas bort vid lång bromsning i en nedförsbacke. 

Fakta:

Bromsegenskaperna kan förändras

• De flesta cykelbromsar fungerar som effektivast när de är nya. Användning av cykel ger slitage som kan förändra egenskaper. Regn och fukt kan också ge annorlunda bromsförmåga.
• Långa nedförsbackar, där man bromsar länge, kan överhetta bromsar. I värsta fall kan fettet i en rullbroms brännas bort, vilket kan ge oväntade effekter.

”Många är rädda för frambromsen”

Det finns en del att tänka på för att kunna bromsa cykeln säkert. André Karlsson, som sitter i Cykelfrämjandets styrelse, har en del tips kring bromsar och bromsteknik.

André Karlsson driver också cykelbutiken Bienvélo i Malmö, och har mött många malmöbor och skåningar med erfarenheter och problem från cyklingen. Och att bromsandet med framhjulens handbroms kan vara utmaningar för en hel del cyklister, är uppenbart efter vad han får höra.

– Folk pratar om handbromsarna, och det finns en generell rädsla för handbromsen. Så många svenskar vill bara ha fotbromsar, åtminstone på stadscyklarna, säger han och påpekar att fotbroms inte finns i många andra länder.

– Den här rädslan gör att man undviker frambromsen, vilket skapar andra risker. Båda behöver användas eftersom frambromsen är mycket effektivare, den bidrar till mycket kortare stoppsträcka om du använder den på rätt sätt.

Han konstaterar att många använder frambromsen fel, man trycker handtagen för hårt, vilket alltså kan orsaka låsningar och framåtvolt. 

Idag har i princip alla nya elcyklar hydrauliska skivbromsar på framhjulet, som är riktigt effektiva, så effektiva att låsning oftast är möjligt. Men André Karlsson tycker inte att denna egenskap ska ses som farlig för vardagscyklister. Snarare är effektiva skivbromsar en tillgång, så att man snabbt kan stanna.

Han tycker inte man ska avskräckas av skivbromsarna.

– Man har mycket bättre modulering av bromskraften på hydrauliska skivbromsar jämför med vajerbroms. Om du har en tung elcykel med lite högre hastighet så behöver man en bättre broms. Den hydrauliska bromsen ger mer kontrollerad inbromsning och kräver mindre handkraft, vilket gör den mer användarvänlig, framhåller han.

André Karlsson medger att det för vissa kan vara svårt att lära sig bromsa säkert med båda bromsarna. Han har dock tips: 

– Fördelning av vikten betyder mycket. Man ska försöka skjuta kroppen bakåt och därmed förflytta vikten. Har man mer vikt i över bakhjulet är det svårare att volta.

– Alla kan inte lära sig detta, men om man övar blir man bättre på det, säger han och konstaterar att säker cykling är en färdighet som  kräver viss övning och vana.

– Men ju mer man övar, desto säkrare blir man.

Tips: Bromsa bakhjulet först

• På en cykel med handbroms på både fram- och bakhjul ska man använda båda bromsarna, men man ska bromsa först på bakhjulet, i synnerhet om väggreppet är dåligt.
• Framhjulsbromsen är mest effektiv att minska farten, på grund av den vikt- och kraftförskjutning framåt som sker sker vid hård inbromsning. Viktförskjutningen gör också att bakhjulsbromsen fäster sämre vid underlaget.
• Försök att fördela vikten på cykeln bakåt. Mer vikt över bakhjulet minskar risken för framåtvolt.